Kvinnojouren Ellinor i Linköping

Om feminism
Kvinnojouren arbetar utifrån en feministisk syn på världen.
Det innebär att vi anser att den övergripande förklaringen till mäns våld mot kvinnor är den ojämställdhet som råder i vårt samhälle - att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och att mannen fortfarande ses som norm och kvinnan som undantag.

En kvinnas livsutrymme börjar begränsas redan när hon är en liten flicka. Hon lär sig välja bort saker och vänjer sig vid att hennes livsutrymme begränsas. I skolan får hon lämna sin bänk bredvid bästisen för att sitta mellan två bråkiga pojkar som annars pratar för mycket. Hon får stå ut med att pojkarnas slitande i hårtofsar och hårdhänta tafsanden ignoreras av vuxna eller ursäktas med ogenomtänkta uttryck som "kärlek börjar alltid med bråk".

Vi kvinnor lär oss tidigt att ta på oss ansvaret för mäns våld och utvecklar strategier som vi använder oss av för att undvika det. Många av dessa är vi så vana vid att vi inte längre tänker på det. Hur många kvinnor registrerar inte omedvetet möjliga flyktvägar och undviker mörka platser och mötande män när de är ute kvällstid? Utifrån den kunskapen är det inte svårt att förstå att en vuxen kvinna kan fortsätta att välja bort sina egna intressen till förmån för en mans, och fortsätta att låta sitt livsutrymme begränsas även i en personlig relation.

På samma sätt lär sig pojkar tidigt att våld kan användas som maktmedel, och att det är ett effektivt sätt för pojkar och män att få som de vill. Det är dessa mönster som gör att mäns våld mot kvinnor har sin grund i vårt ojämställda samhälle.

Vad är feminism?
Ordet feminism är i dag ganska urholkat. En bred skara människor använder begreppet för att beskriva sina åsikter. Många säger "jag är inte feminist, men jag tycker att män och kvinnor ska ha lika lön!". Egentligen är det just det som feminism handlar om - jämställdhet - mäns och kvinnors lika värde. Om att vi ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett vilket kön vi har.

Feminism handlar också om att göra någonting åt de orättvisor som finns. Och om systerskap, om att vi som kvinnor stödjer varandra och finner en styrka i de motgångar som våra mödrar mött. Oavsett om du kallar dig för feminist eller inte, finns det säkert en rad saker som du och de flesta i dagens samhälle tar för självklarheter. Saker som vi alla egentligen har gårdagens feminister att tacka för. Kvinnors rätt att rösta till exempel.

Det är inte länge sedan som det var helt lagligt för en man att utöva sexuellt våld mot den kvinna han var gift med (1965). Vad som hände innanför hemmets fyra väggar brydde sig rättsväsendet inte om. Det kan visserligen än i dag kännas som en sanning i en del fall, men det finns en stor skillnad. Det är enligt lag brottsligt att våldta eller på annat sätt förgripa sig på en annan människa - oavsett om personen är ens maka eller någon man möter på en mörk bakgata. På så vis har kvinnorörelsen återgett dagens kvinnor rätten till sin egen kropp, i alla fall i lagtexten.

Men kvinnorörelsen har inte bara gett oss lagliga rättigheter - som att det är olagligt att avskeda en kvinna på grund av graviditet - utan de har också gett oss föräldrapenning och dagis. Praktiska detaljer som på ett väldigt konkret sätt har underlättat kvinnors möjligheter att kombinera familj med förvärvsarbete och självförsörjande.

Män och feminism
Att kvinnojouren arbetar utifrån en feministisk syn på världen innebär inte att vi tycker illa om män. Det innebär däremot att vi ser strukturella förklaringar till mäns våld mot kvinnor. Vi anser att den ojämställdhet som råder i vårt samhälle - att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp - är orsaken till mäns våld mot kvinnor.

Vi vet att inte alla män slår kvinnor. Många av oss jourkvinnor lever tillsammans med män och har både söner och manliga vänner som vi tycker oerhört mycket om. Vi vet också att det även finns män som kämpar mot mäns våld mot kvinnor, och att det finns ett fåtal kvinnor som slår män. Men män är i en priviligerad position i vårt samhälle.

Ett av de tydligaste bevisen för att män och kvinnor inte har samma förutsättningar är det sexualiserade våldet. Med det menas allt våld som män och pojkar utsätter kvinnor och flickor för, bara för att vi är kvinnor och flickor. Sexualiserat våld är bland annat misshandel, våldtäkt, incest, sexuella trakasserier, könshandel, pornografi och alla andra former av våld och sexuella övergrepp.

I ett jämställt samhälle skulle ingen tjäna på sexuellt våld. Pornografin och kvinnohandeln skulle inte omsätta de ändlösa miljarder kronor som de gör i dag, och bevisbördan vid ett sexualbrott skulle inte vara kvinnans ansvar. En misshandlad och våldtagen kvinna skulle inte behöva uthärda förnedrande frågor kring sitt tidigare alkoholintag, sina sexuella erfarenheter eller sin klädsel. En våldtäkt skulle vara allting efter ett nej och allting innan ett ja.

Tyvärr lever vi inte i ett jämställt samhälle och så länge vi inte gör det, kommer vi inte att få slut på övergreppen. I Sverige utsätts 46 procent av alla kvinnor för någon form av våld av en man efter sin 15-årsdag, visar en stor undersökning (Slagen dam, E. Lundgren, G. Heimer m fl, 2001). Det är mäns döttrar, flickvänner, systrar och mammor som utsätts för det sexualiserade våldet. Många män får på det sättet erfara vilken oerhörd skada och rädsla som våldet skapar hos oss kvinnor och hur det begränsar vårt livsutrymme.

Teckning av vår telefon.
Telefonjouren
013-13 43 84